Diskussion om lönebildningen

Skrivet av: Lars-Olof Pettersson, 2013-08-20

:ink:Siffror eller inte siffror?:inkstop:

Nyligen kunde vi höra en diskussion om lönebildningen i radions nyhetssändningar. Vinkeln var att det rådde oenighet mellan de fackliga organisationerna om hur lönebildningen skulle skötas.

Ledarnas Annika Elias var kritisk mot att inte fler följde deras modell med sifferlösa avtal. IF Metalls Anders Ferbe å andra sidan varnade för att sifferlösa avtal skulle kunna leda till en kapplöpning om lönerna, vilket skulle kunna leda till inflation och utslagning av jobb.

Vi ställer frågan: hur ser det ut på arbetsmarknaden? Hur bestäms löneutvecklingen?

Medlingsinstitutet publicerar årligen rapporter om lönebildningen. Enligt dem kan man dela in lönebildningen i sju olika avtalskonstruktioner. Enligt den redovisningen är det vanligast med en lönepott utan individgaranti, vilket omfattar 25 procent av arbetsmarknaden. Därnäst är det vanligt med lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek (21 procent) och därutöver är det 14 procent vardera som har lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti respektive generell utläggning och lönepott.

Det är bara 11 procent som har lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme, dvs. sifferlösa avtal. Lika många har generell utläggning av löneutrymmet. Fortfarande är det drygt 2 av 3 löntagare som har någon form av individgaranti för sin egen löneutveckling i de centrala avtalen, något som Annika Elias alltså vill ändra på.

Rådhusgruppen City arbetar mycket och gärna med arbetsmarknadens parter och har stora kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar. Mer om organisationer, regler och myndigheter kan du läsa på vår sajt “Allt om arbetsmarknaden“.

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *