<Tillbaka

Arbetsmarknaden

Varför allt om arbetsmarknaden?

Rådhusgruppen City arbetar till stor del för parterna på arbetsmarknaden, såväl fackliga som arbetsgivarorganisationer, vi jobbar med både den privata och den offentliga arbetsmarknaden. Vi påstår att vi kan det mesta om arbetsmarknadens organisationer! Men vi kan även hjälpa aktörerna på enskilda företag och arbetsplatser. Våra generella kunskaper är användbara när problemen på en arbetsplats ska lösas.

Det har vi visat mer än en gång!

På den här sidan ska vi emellertid lotsa dig genom vilka organisationer, myndigheter och regler som gäller för arbetsmarknaden.

PR-byrån Westander har tagit fram en lista på svenska byråer med kollektivavtal.

Rådhusgruppen City är självklart med på den listan, tillsammans med blott åtta andra företag. Vi tror på kollektivavtalen och ser det som en självklarhet att garantera schyssta villkor för våra anställda. Klicka här för att se listan.

Hur ser arbetsmarknaden ut?

År 2012 fanns det närmare 5,1 miljoner människor på arbetsmarknaden i Sverige. Det motsvarar 71,1 procent av alla som är mellan 15 och 74 år. Arbetskraftstalet var något större för män än för kvinnor, 73,9 jämfört med 68,3 procent. Närmare 4,7 miljoner var sysselsatta, en ökning med 29 000 jämfört med året innan.

Nästan 4,2 miljoner var anställda och av dem var 3,5 miljoner fast anställda och drygt 650 000 var tidsbegränsat anställda. Närmare en halv miljon var företagare.

Nästan 400 000 var arbetslösa och 300 000 hade visserligen ett arbete men hade velat och kunnat arbeta mer, dvs. de var undersysselsatta.

Det utfördes i genomsnitt 143 miljoner arbetstimmar under en vecka.

Varje månad publiceras nya mätningar av sysselsättning, arbetslöshet och arbeten genom SCB:s Arbetskraftsundersökningar.

Det finns även ett yrkesregister, här är data från 2011.

Det vanligaste yrket är undersköterska, det var nästan 170 000, varav 93 procent kvinnor. Det näst vanligaste yrket var vårdbiträde eller personlig assistent, vilket 150 000 var. Därefter kom försäljare i fackhandel, barnskötare och företagssäljare. Bland de 20 vanligaste yrkena för män respektive kvinnor var det bara fem som fanns med i listorna både för män och kvinnor.

Hur ser organisationsgraden ut?

Kollektivavtal och arbetsmarknadens organisationer har större betydelse här än i många andra länder. Närmare 9 av 10 löntagare finns på arbetsplatser som omfattas av kollektivavtal.

Den fackliga organisationsgraden har under ett antal år minskat. För närvarande är omkring 7 av 10 löntagare med i facket.

Fackliga organisationer växte fram bland manliga industri- och hantverksyrken. Idag är organisationsgraden högre bland tjänstemän än bland arbetare, den är högre bland kvinnor än bland män. Arbetsgivare är organiserade i högre utsträckning än löntagare. Det kan man beteckna som en paradoxal utveckling.

Anders Kjellberg är vår främste forskare på området och har skrivit en en bra översikt över organisationsgrad och kollektivavtalens täckningsgrad. Det finns en länk till den översikten här.

Fackliga organisationer

Löntagarna är främst organiserade i fackförbund som tillhör någon av de tre centralorganisationerna. Dessutom finns fackliga samarbete i olika former samt ett antal övriga fackförbund som inte ingår i någon av de tre centralorganisationerna. Här finns länkar till en sammanställning av alla fackförbund.

LO-förbunden

TCO-förbunden

Saco-förbunden

Fackligt samarbete

Övriga förbund

Arbetsgivarorganisationer

Arbetsgivarna är främst organiserade med utgångspunkt från vilken utförare som det handlar om. Sålunda har kommuner och landsting en arbetsgivarorganisation, statliga myndigheter en och näringslivet en arbetsgivarorganisation, till vilken även statliga företag hör. Därutöver finns ett antal fristående arbetsgivarorganisationer. Här finns länkar till samtliga arbetsgivarorganisationer.

SKL

Arbetsgivarverket

Svenskt Näringsliv

Övriga arbetsgivarorganisationer

Arbetsmarknadens myndigheter

Under arbetsmarknadsdepartementet finns ett antal myndigheter som har att bevaka olika frågor som gäller arbetsmarknadens utveckling, oavsett om det är förmedling av jobb, avtalsutvecklingen eller forskning om arbetsmarknadens funktionssätt.

Arbetsmarknadens myndigheter

Lagar om arbetsmarknaden

Även om mycket på arbetsmarknadens område regleras genom kollektivavtal och överenskommelser mellan parterna på arbetsmarknaden finns det ett antal lagar som man har att förhålla sig till.

Arbetsmarknadens lagar